End of the mine
År 1989 lades järnmalmsgruvan i Grängesberg ned. Ända sedan 1500-talet hade då järnmalmsbrytning varit den dominerande näringen i det lilla samhället.
In 1989 the mine in Grängesberg closed down. Since the 1500’s the mine had been the dominating industry in the small town.
Lavarna står fortfarande kvar som monument över gruvans och samhällets storhetstid.
The headframes are still standing, indicating that this was once an important town.
Grängesberg hade en egen tåglinje och ett eget tågbolag, TGOJ, som förband samhället med Oxelösund och stålverket där.
Grängesberg had its own railway line connecting the town with the steelworks in Oxelösund.
År 1990 gick det sista malmtåget och nu står lok och vagnar uppställda på den gamla bangården i Grängesberg.
The last train departed in 1990 and now the engines and carriages are parked in the old railway yard.
Många gamla gruvbyggnader står oanvända.
Many buildings are now standing unused.
En nedläggning av den här storleksgraden sätter givetvis sina spår i samhället. Under sin storhetstid hade Grängesberg 7000 invånare, idag cirka hälften.
At its peak Grängesberg had 7000 inhabitants, now around half of that.
Strax utanför centrum finns en gata med 22 gruvarbetarbostäder som uppfördes 1896. Varje hus har fyra lägenheter med egen ingång. På avstånd ser området riktigt trevligt ut.
Just outside the town centre is a street with houses for miners, built 1896. It looks nice from a distance.
Men kommer man närmare ser man att alla husen är övergivna och igenbommade.
But when you come closer you notice that they are all abandoned,
Sommaren 2001 gick Grängesbostäder, som ägde husen här i Källfallet, i konkurs.
The company that owned the houses went bankrupt in 2001.
De boende fick flytta därifrån.
The inhabitants had to move.
Strax efteråt intogs husen av missbrukare. Men de kördes bort och husen bommades igen.
Shortly afterwards the houses were sealed to stop them from being used for unwanted activities.
Efter konkursen står husen på vad som kallas ”herrelös mark”. Dessutom blev de K-märkta.
After the bankrupcy the houses are standing on ground owned by nobody.
Det innebär att kommunen inte bara kan gå in och riva husen.
Meaning, among aother things, that the town council can’t just tear the houses down.
Men i slutet av 2011 beslutade kommunen om en ny detaljplan. K-märkningen hade då tagits bort.
At the end of 2011 the council changed the zoning for this part of the town.
Det innebär att husen som nu troligen är bortom all räddning kommer att rivas och marken kan användas till något annat.
[Edit januari 2013: Byalaget har nu fått ta över husen, http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.5341138-grangesbergs-byalag-agare-till-kallfallet ]
The houses, probably beyond rescue, can now be torn down. [Edit January 2013: A local organization interested in preservation has now been given the houses.]
På andra sidan samhället ligger ett lite modernare flerfamiljshus.
On the other side of town we find a more modern residential building.
Kommer man närmare ser man hur illa åtgånget det är.
But a closer look reveals how damaged it is.
Huset byggdes som en bostadsrättsförening.
The building was once a housing cooperative.
En HSB-förening.
Men antalet boende minskade stadigt. År 2004 gick föreningen i konkurs.
But more and more people moved out. In 2004 the cooperative went bankrupt.
Då var bara en tredjedel av lägenheterna bebodda. Man hoppades på en ny ägare men det blev ingen.
Only a third of the apartments were then inhabited. No-one wanted to take over the building.
Så även detta hus är nu herrelöst. Kommunen kan inte gå in och riva det. Huset står nu bara och förfaller.
So this buildning is also slowly falling to pieces.
Nu ska det sägas att Grängesberg inte dräller av övergivna hus. Den ”vanliga” besökaren ser antagligen inga alls.
To be fair, Grängesberg is not filled with abandoned residential buildnings. The ”ordinary” visitor will probably not notice any at all.
Ett flertal hus är dock redan rivna och så snart de juridiska turerna är klara kommer de kvarvarande också att rivas.
But as soon as the legalities are done with these buildinngs will be torn down.
Hejsan!
Vilka underbara bilder du bjuder på och dessutom bra berättelse kring bilderna oxå… Sökte på google efter Ramhälls gruva, och hittade din sida… Grängesberg har jag själv besökt och fotat lite, men inte lika ingående och bra som du gjort… Jag bor i Söderbärke inte långt från G-berg och utforskar omgivningarna så mkt jag hinner med min kamera…
Tack för underbara bilder och jag ska absolut kolla igenom fler av dina inlägg…:)
Mvh Malin – mephoto.se
Tack för de vänliga orden! Både Ramhäll och Gränges är väl värda ett besök, ska nog försöka ta en till tur till Gränges under sommaren. Var f ö in och tittade på dina sidor, där kan man verkligen snacka om superfina bilder!
där du har fotat innomhus vilket husnummer har det huset?
Du Kjell,Det där huset på Källfallet som du fotade i köket vilket hus var det jag har inte gått in i nån av dom husen och efters. du var inne där så tänkte jag okså gå in där!!!!MVH Alf moren
Hej, det var snart tre år sedan jag var där och då var husen ägarlösa och delvis öppna så det var bara att knalla in. Kommer inte ihåg exakt vilka det gick att gå in i. Nu är de inte ägarlösa längre och jag misstänker att de är låsta och tillbommade.
Källfallet är räddat! Det bor folk i de nyrenoverade husen igen ?