Nej, spökslottet är inget spökslott även om det sägs att det hittats spår av ockulta lekar i källaren. I själva verket var det bostad för tyska tjänstemän som arbetade vid det järnbruk som en gång fanns här. För här låg under 150 år regionens största industri. Det är svårt att tro när man idag besöker platsen då nästan ingenting finns kvar.
När premiärloppet vid racerbanan Dalsland Ring gick 1966 samlades 16000 personer. Det var det största eventet någonsin i Dalsland. Men bara åtta år senare, 1974, var banans saga all. Marken plöjdes upp till potatisåker och är numera sädesfält. Men i en skogsdunge finns en liten asfalterad snutt av banan kvar.
En gång ett tingshus och ett gästgiveri. Nu ett bortglömt och svårt förfallet trähus i en träddunge som knappast noteras av de förbipasserande. Men en gång sjöd här av liv och rörelse, och strax bredvid fanns både krog och arrestlokal.
I början av 1600-talet huserade Stureätten på den här gården. Sedan dess har både en greve och en riddare bott här med sina familjer. Men mot slutet av 1800-talet gick gården in i en helt annan och livligare tillvaro. Då blev den gästgiveri och skjutshåll, en plats för resande på den svenska landsbygden att ta igen sig på innan man fortsatte sin resa med förhoppningsvis utvilade hästar.
A summer evening in the underground bunker
Plötsligt ligger bara bergrummet med öppen dörr där. Det är svårt att stå emot att gå in och ta en titt. Insidan visar sig vara unken, förfallen, fuktig, liten och tom och tämligen ointressant. Men så skiner solen in genom dörren…
Suddenly there is an open door to an underground bunker right in front of you. It is hard to resist going in for a look. The inside turns out to be murky, decayed, damp, small end empty and on the whole rather uninteresting. But then the sun shines in through the door…
